Ibland kan det vara nyttigt att blicka tillbaka och se hur ett parti agerade i en viss fråga. På 1960-talet var socialdemokraterna vid makten och hade varit så länge. Även om regerandet skedde som minoritetsregering så betraktade man sig som ett statsbärande parti.
Därför var det inte så noga att lyssna till oppositionen, den hade ju för övrigt ingen chans att komma till makten. Då styrde och ställde socialdemokraterna lite som man ville även om det alltid talades om det idylliska folkhemmet som omslöt alla. På den här tiden fanns monopol för Sveriges Radio och socialdemokraterna slog vakt om det till varje pris i en tid när utländska stationer började ta för sig. Bland ungdomen var det Radio Luxemburg, som till makthavarnas fasa blev allt populärare därför att här sändes popmusik. Det gjorde däremot inte Sveriges Radio, ångradion som den kom att kallas i folkmun.
Så kom Radio Nord, som startades av entreprenören Jack S Kotschack, piratradion som makthavarna till varje pris ville stoppa. Visserligen fanns sedan tidigare pingströrelsens IBRA-radio, som sände från Tanger i Nordafrika och Radio Mercur, som sedermera kom att heta Radio Syd. Sändningen kom från ett fartyg som låg på internationellt vatten utanför Skåne och därmed kringgicks svensk lagstiftning.
Men det var med Radio Nord som genombrottet för fria stationer kom. Och det störde regeringen och även många andra i det etablerade samhället. Kommunikationsminister Gösta Skoglund tog som sin uppgift att till varje pris stoppa de fria radiokanalerna och i synnerhet populära Radio Nord. Även här skedde sändningarna från internationellt vatten från fartyget Bon Jour, som låg utanför Stockholms skärgård. Första sändningen gick ut den 8 mars 1961 och premiärlåten var Radio Nord-valsen, komponerad och framförd av Evert Taube. Det var skickligt att börja med nationalskalden som alla svenskar älskade.
Regeringen gjorde en plan för att få stopp på denna sällsynta fräckhet och vad som fanns att ta till var störningssändare – det var ju beprövat från kommunistiska diktaturer. Men de planerna realiserades aldrig. Förbud mot annonsering via piratsändare infördes, ja det diskuterades till och med om det gick att kapa fartyget. Åtminstone hävdas detta i den bok som Jan Kotschack (född 1952) skrivit om sin far och Radio Nord-äventyret på Premium Publishing. Tidningen Kvällsstunden har påpassligt uppmärksammat den i en artikel.
Det som till slut knäckte Radio Nord var en lag som antogs av riksdagen 1962 och i vilken all hjälp till Radio Nord ute på Östersjön kriminaliserades. Dessutom förbjöd den svenska företag att annonsera i sändningarna. Det här måste vara ett unikt exempel på hur riksdagen stiftade en lag mot ett enskilt företag för att stoppa dess verksamhet.
Jack S Kotschack och Radio Nord tvingades ge upp. Svenska regeringen hade segrat och krossat ett litet och ofantligt populärt radioföretag. (...)
Ledare i Nya Wermlandstidningen 4 januari 2010, http://nwt.se/asikter/ledare/article634428.ece
