Presidentmordet i Dallas: Jack Ruby och KLIF.

Presidentmordet i Dallas: Jack Ruby och KLIF

På förmiddagen fredagen den 22 november 1963 kommer president John F. Kennedy och hans maka Jacqueline till flygplatsen Love Field i Dallas. KLIF:s nyhetschef John Long är så kallad pool reporter och refererar presidentparets ankomst till alla radiostationer i Dallas. När konvojen lämnar flygplatsen återgår KLIF till sitt vanliga program. Sju minuter är kvar av discjockeyn Larry Wilsons show. I nyhetssändningen klockan 12 rapporterar nyhetsredaktören Gary DeLaune om presidentens ankomst till Dallas. Klockan 12:05 börjar Rex Jones program som flyter på helt normalt i en knapp halvtimme. Jones spelar skivor, och har reklaminslag bland annat för John Wayne-filmen McClintock, han puffar också för en pågående KLIF-tävling där det gäller för lyssnarna att räkna hur många gånger de hör utropet whoppee. Klockan 12:32 tonar man i sången I Have A Boyfriend med The Chiffons för en brådskande nyhetsbulletin, inramad av ett påträngande varningstjut. Gary DeLaune säger från nyhetsstudion: ”This is a KLIF Bulletin. From Dallas, three shots reportedly were fired at the motorcade of President Kennedy today near the downtown section. KLIF news is checking out the report – we will have further reports – stay tuned.” Sedan tonas sången upp igen.

Gordon sitter i mässhallen Trade Mart i Dallas och väntar på att presidenten ska komma och hålla ett tal till särskilt inbjudna. Några bord bort sitter en person med en transistorradio påslagen, plötsligt ropar han rakt ut i luften att presidenten är skjuten. Folk lämnar sina platser och skyndar bort mot mannen med transistorradion. Han lyssnar på KLIF.

Gordon springer nu till närmaste telefon och ringer in en rapport live till studion. Han berättar om chocken och upprördheten hos människorna som väntat på presidenten på Trade Mart. Han skyndar sig sedan ut på gatan, där han får skjuts med en polisbil tillbaka till KLIF

Gordon går direkt in i nyhetsstudion där han tillsammans med stationens nyhetschef Joe Long tar över rapporteringen kring skotten mot presidenten. All musik och alla reklaminslag tas omedelbart bort ur programmet. Gary DeLaune skickas till polishuset, och Roy Nichols, en annan nyhetsman, till sjukhuset Parkland. Ännu så länge vet man ingenting om presidentens tillstånd.

Gordon ger order om att alla McLendon-stationer i hela USA omedelbart ska lägga ut KLIF:s program. Gordon och Joe Long sköter sedan turvis rapporteringen i studion. Gordon får på telefon en rapport från Roy Nichols på sjukhuset om att vittnen sett Jackie Kennedy lämna intensivvårdsavdelningen, och att detta ju måste betyda att presidenten är död. Gordon går in i sändningen igen: ”We have unconfirmed reports that the President is dead. That’s an unconfirmed report that the President has died. This has not been confirmed by any member of the Government, and again we must stress this is an unconfirmed report that the President is dead. We won’t know officially for another few minutes, so stayed tuned as we will stick to this story until all details on the attempted assassination have been exhausted.” Gordon repeterar sedan de dramatiska händelserna när lyssnarna hör UPI:s teleprinter i bakgrunden ringa tio gånger, något som bara händer vid extremt viktiga händelser – när ett så kallat flash-telegram anländer. Joe Long river av telegrammet och säger till Gordon och lyssnarna att presidenten är död. Gordon tar över och säger, utan att darra på stämman: ”The President is dead. This is official word. The President, ladies and gentlemen, is dead.”

Radiostationer över hela USA försöker nu febrilt att haka på KLIF:s rapportering från dramat. Många stationer ringer helt enkelt på måfå ett nummer i Dallas och ber personen som svarar att placera telefonen bredvid radion. Hundratals radiostationer runt hela USA lägger på detta sätt ut Gordon och KLIF under hela det första dramatiska dygnet.

Långt in på nästa dag fortsätter KLIF att vara en renodlad nyhetsstation, och när man väl börjar spela lite musik igen så är det bara lugna instrumentalmelodier. Ingen tror att människor just nu vill lyssna på de senaste hitlåtarna. Från lördag eftermiddag inriktas rapporteringen helt på Lee Harvey Osvald, som gripits som misstänkt för mordet och nu sitter anhållen i polishuset i Dallas.

Sent på lördagskvällen håller distriktsåklagaren Henry Wade presskonferens i polishuset. Han säger bland annat att Osvald förmodligen tillhör en organisation som kallas Free Cuba Movement. En röst längre bort i lokalen korrigerar åklagaren och säger att sammanslutningen heter Fair Play for Cuba Committee. Rösten tillhör Jack Ruby, ägare till en halvsjaskig nattklubb och bekant med många poliser och journalister i Dallas. Ruby, född Jacob Rubenstein i Chicago, vill gärna vara kompis med alla, men framför allt vill han vara med där det händer något. Alldeles efter presskonferensen ringer han till discjockeyn Russ Knight på KLIF och frågar om stationen vill ha en intervju med distriktåklagaren. Javisst, säger Knight. Ruby lutar sig ut från det lilla telefonbåset och ropar till sig Henry Wade. KLIF får en liveintervju, och Russ Knight tackar Jack Ruby direkt i sändningen.

Senare samma natt hör Ruby av sig till KLIF igen och säger att han varit och köpt några mackor och läsk på Phil’s Delicatessen, kan han titta förbi? Dj:n Dan Patrick säger OK, och släpper själv in Jack Ruby via huvudingången på Jackson Street. Han morsar på nyhetsmännen Joe Long, Gary DeLaune och Glen Duncan som jobbar med olika inslag om mordet på presidenten. Ruby ser dem göra nyhetssändningen klockan två på morgonen, och sitter sedan en stund i kontrollrummet och tittar på Dan Patrick. Sedan lämnar Jack Ruby KLIF.

Gordon har flugit till Cleveland på lördagseftermiddagen för att referera matchen mellan Cleveland Browns och Dallas Cowboys. Egentligen har ingen av Gordons stationer sportreferat, på KLIF gör man dock ett undantag för det amerikanska fotbollslaget Dallas Cowboys. Det är en väntjänst från Gordon till hans bäste kompis. Clint Murchison har redan när han startat laget inför 1960 års säsong bett Gordon om hjälp. Gordon ställer gärna upp, och the Old Scotchman sköter själv referaten från Cowboys matcher.

Vid halvtolvtiden på söndagen sitter Gordon i pressboxen på Municipal Stadium i Cleveland när han får en rapport om vad som hänt. Jack Ruby har skjutit Lee Harvey Osvald i polishuset i Dallas. The Old Scotchman tar telefonen och lämnar en direktrapport från stadion. Han talar om det gråmulna vädret och om bogserbåtarna på Lake Erie. Han försöker att måla en bild som passar ihop med de dystra tiderna. Så kommer han in på mordet. Han säger att många människor han mött i Cleveland inte tror att Lee Harvey Osvald skjutit presidenten, men det beror nog mest på att de inte är så insatta i frågan. Gordon anser att det finns överväldigande bevis mot Osvald. En blek sol lyser över stadion, säger Gordon eftertänksamt, och tillägger att Dallas nu inte bara kommer att förknippas med ett fotbollslag utan med helt andra saker.

Jack Rubys smörgåsar från Phil’s Delicatessen letar sig hela vägen till Warren-kommissionen som granskar mordet på president Kennedy. Den 7 juni 1964 besöker kommissionen Jack Ruby på fängelset Dallas County Jail. Ruby har några månader tidigare dömts till döden för mordet på Lee Harvey Osvald. Bevisläget är inte så krångligt eftersom han skjutit Osvald inför miljoner TV-tittare. Den stora frågan är förstås om Jack Ruby har några uppdragsgivare eller om han begått brottet i stundens ingivelse, som han hävdar, för att bespara Mrs Jacqueline Kennedy plågan i att behöva återvända till Dallas för en rättegång mot Lee Harvey Osvald.

Jack Ruby pratar nästan oavbrutet under fyra timmar i konferensrummet på fängelset. Chefsdomare Earl Warren visar ett oändligt tålamod när Ruby kommer in på det ena stickspåret efter det andra. Smörgåsarna till KLIF upptar till exempel flera sidor i protokollet. Ruby berättar att han beundrar Gordon McLendon, som varit bussig mot honom och ibland gett honom fri reklamtid, och också nyhetschefen Joe Long. Det var till nyhetschefen han ville ge smörgåsarna – problemet var bara att han inte hade telefonnumret till nyhetsstudion på KLIF. Ruby ringer till och med hem till Gordon på lördagskvällen för att få numret, men det är bara en av Gordons döttrar hemma och hon ger Ruby fel nummer. Allt ordnar sig så småningom och Jack Ruby kan leverera sin smörgåsar till KLIF.

Jack Ruby framstår som en människa som vill vara alla till lags när han möter Warren-kommissionen. Han återkommer hela tiden till att han vill ha en lögndetektortest eller få en spruta ”sanningsserum”, något som inte Earl Warren kan lova honom eftersom han ju faktiskt redan är dömd för mordet. Ruby är sårad över att vissa inte tror på honom när det gäller motivet. Han säger också att han vet att han inte kommer att leva så länge till.

Ruby avlider av lungcancer den 3 januari 1967. I sitt sista uttalande säger han att han varit ensam ansvarig för mordet på Osvald, men i flera tidigare intervjuer har han antytt en komplott.